I föregående inlägg berättade jag om Eric Ericsson född 1834 i Forsta och hans brist på skolgång då skola saknades. Sverige utvecklades emellertid och 1842 beslutade Sveriges riksdag att allmän folkskola skulle införas inom fem år. Sockenstämmorna i Sverige hade att effektuera beslutet, bilda skolråd, bygga skolor och anställa lärare. Ibland fick prästen i socknen ta på sig uppdraget som lärare innan skolan kom på plats.
I Forsta hade man turen att ha en piga som tjänade hos prästen och som var skicklig med handarbete, syning och vävning hon fick uppdraget att undervisa barnen. Hon hette Greta Stina Persdotter, var född 1811 och fick som ogift själv två barn. I brygghuskammaren, en flygelbyggnad till en gammal bondgård, ordnades en skolsal. I Forsta fick man då vad man kallade en mosterskola. Dock inte en folkskola som var anbefallt.
Om mosterskolan berättar en yngling från Forsta, Lars Gustaf Andersson född 1860:
”Morgonbönerna togo 15-20 minuter och aftonbönerna lika lång tid. Den förrättades på knä och barnen läste bönerna utantill. Voro de ej uppmärksamma under bönen, så smällde det ögonblickligen. Hon hade en lång käpp, som räckte nästan över hela bordet.”
Och Lars Gustaf berättar vidare:
”Det var en vacker sommarmorgon. Dagsarbetet skulle nu börja, sedan moster mottagit åtskilliga, såsom smakbröd av en, ett halvt tjog ägg av en annan, en flaska mjölk av en tredje o s v. Van1igtvis tar moster före skolans början reda på om några viktiga händelser timat i barnens hem, t ex om Per Lars ko kalvat, om Nils Anders sugga fått grisar, om potatisen var satt, om linfröet var sått m m. Därefter räknade hon över om alla barnen voro närvarande”
Hela hans berättelse sammanställde jag 2011. Den finns på hembygdsföreningens hemsida.
Kurt