Hembygdsdetektiverna

backstrom

Till hembygdsföreningen får vi ibland förfrågningar om hjälp med att lokalisera gamla byggnader och miljöer. Nyligen fick vi en fråga med följande lydelse:

”Sedan många år samlar jag på vykort och köper då och då partier med lite blandade vykort. För en tid sedan bekom jag ett parti vykort med koppling till folkskolläraren Anders Gustaf Bäckström i Strömsholm. I församlingsböckerna för Kolbäcks församling har jag funnit Anders Gustaf Bäckström, men tyvärr står det ingenting om var i Strömsholm mera exakt han bodde. Inte heller har jag någon annanstans funnit information om var i Strömsholm lärarbostaden fanns och om huset fortfarande finns kvar. Därför undrar jag om ni vet någonting om det hela!”

Frågeställaren hade bifogat bilder på husets exteriör och interiör samt även av Bäckström själv.

I församlingsboken för Hingstdepån 1:a roten kan man läsa att Anders Gustaf Bäckström var född 1865 och folkskolelärare i Strömsholm mellan åren 1914 till 1925. Fler lärare efter honom har också haft sitt boende i ifrågavarande hus.

Med hjälp av en äldre infödd Strömsholmsbo kunde jag lokalisera byggnaden och på ort och ställe konstatera att den var skickligt renoverad till, nära nog, ursprungligt skick.

Kurt

Tidigare uppdrag

Vadå Atletfiskarna?

Atletfiskarna släpper 350 kg regnbåge i Gropen, en imponerande läsning i tidningen VLT för en vecka sedan. Det något märkliga namnet Atletfiskarna på en sportfiskeklubb tarvar en förklaring. Och Gropen, där regnbågen nu släpptes, var en gång i tiden en orörd grusås. Jag skall förklara sammanhangen vidare och i kronologisk ordning, från Kristi Födelse.

I Kolbäck fanns/finns två geologiskt viktiga lämningar efter inlandsisen, en grusås och en vattenled. För cirka 2000 år sedan, under den s.k. romerska järnåldern, började människor i Kolbäcksbygden kunna gå torrskodda efter landhöjningen. Den slutsatsen kan vi dra av en arkeologisk utgrävning i Kolbäcks-åsen 1968. Så här lyder delar av rapporten efter undersökningen:

”Av 54 hittills undersökta gravar var 28 brandgravar och 26 skelettgravar. Såväl skeletten som bensamlingarna låg i allmänhet på ett djup av omkring l m i gruset och var täckta av stenpackning. Bland fynden dominerar harts tätning, som förekommer både i brand- och skelettgravarna. I brandgravarna är lerkärl vanliga (urnegravar). De är oornerade och av grovt gods. I övrigt kan nämnas knivar, skäror, fibulor, kammar, ett kort eneggat svärd samt pärlor m. m.”

I början på 1950-talet startade Kolbäcks Grus AB sin verksamhet i den då 12 meter höga åsen. En arkeologisk utgrävning kom till stånd för att man skulle få exploatera ännu större områden och djup. Verksamheten pågick till 1991 och efterlämnade en insjö med ett största djup av nio meter.

Under årens gång satte intresserade fiskare ut både gädda och abborre. Och folk badade i det klara kalla grundvattnet. 1992 övertog Hallstahammars kommun området och överlät skötseln till Atletfiskarna som började plantera in ädelfisk. En golfbana anlades också i anslutning till det som var kvar av åsen och dess omgivning.

Kolbäcks Atletklubb bildades 1958 på initiativ av Evert Stillman. Evert berättade för mig att klubben hade ständigt ont om pengar och började därför ordna fisketävlingar med insatser och priser. Det gick så bra att en sektion bildades inom klubben, Atletfiskarna. Ganska snart blev den en fristående sportfiskeklubb med anknytning till riksidrottsförbundet och driver idag en omfattande verksamhet. I fjol gjorde Atletfiskarna en storsatsning på Gropen och satte ut fyra ton fisk.

Därmed är sammanhangen i stort utredda. Men man kan ibland förundras över hur platser och byggnader får sitt namn, som nu i fallet Atletfiskarna, Gropen och ett annat exempel, Skrapan i Västerås, en höghusbyggnad på 25 våningar som byggdes 1990. De döps helt sonika efter vad de kallas i folkmun, ingen Turning Torso här inte.

Kurt

Gropen

Strömsholms Golfklubb

En mosaikpärla med ansiktsmasker från Kolbäck