I den nyutkomna boken ”På gräns mellan krig och fred” har Malmö stadsarkiv föredömligt samlat in ett sjuttiotal av malmöiternas personliga berättelser om krigsåren. Det var 20 år innan jag själv kom till Skånemetropolen.
Ibland tänker jag tillbaka på min tid i Malmö på 1960-talet. Dagens Malmö skiljer sig väsentligt från dåtidens idyll. Då var jag ännu ung, bildade familj och barnen föddes på MAS. Byggnader och platser som beskrivs i boken var i stort sett desamma som jag minns dem.
Att kustbefolkningen fick göra större uppoffringar under kriget än vi inlandsbor framkommer med all önskvärd tydlighet. Boken innehåller inte bara skildringar om ransonering, flyktingar, hur barn sändes till släktingar i Småland utan fler av berättelserna handlar också om flygplan som nödlandade.
― Ett antal Flygande fästningar nödlandade vid olika tillfällen på Bulltofta flygfält efter att ha blivit skadeskjutna, Sven-Erik f 1935.
― Jag tyckte alltid det var hemskt och jag var rädd för flygplanen som nödlandade utanför Rosengårdsstaden där höghusen nu är, Barbro f 1938.
― Jag kommer ihåg en jul, vi hade en liten torr julgran och så kom flygplanen mullrande över och alla barren föll av, Vanda f 1918.
Nödlandningen krävde sina offer. På Östra kyrkogården i Malmö begravdes fyrtiotvå unga amerikanska flygare.
Jag kom att prata med Bengt Wisell, född 1930 på Bruket i Sörstafors, om hur kriget berörde oss i Kolbäcksbygden, förutom ransoneringen och mörkläggningen som jag själv minns.
Vid början av kriget 1939 mobiliserade Sverige sina landstormstrupper för att bevaka strategiska mål som bron över Kolbäcksån. Ett utsiktstorn fanns också på det vidsträckta Åbyfältet invid Sörstafors. Det var bemannat dygnet runt.
Landstormsgubbar var inkvarterade hos en lantbrukare på fältet. Där fick de övernatta, liggande på golvet i ett dåligt uppvärmt rum. Om utkiken i tornet såg något misstänkt fick man låna bondens telefon och larma flyget i Västerås.
Flygplan från flygflottiljen F1 i Västerås flög och hade övning över Åbyfältet. Trots det geografiska läget fick även F1 ta emot och härbärgera Flygande fästningar. Under kriget kunde de stora planen komma från Västerås och runda skorstenen på Sörstafors pappersbruk. Endast två av planens fyra motorer var igång för att spara bensin.
Fast det var förbjudet cyklade bygdens pojkar till en närliggande torvmosse och såg på när de svenska flygplanen B3 övade bombfällning mot uppställda mål mitt i mossen.
Kurt
Höbärgning i Åby från 1940-talet
Sörstafors Pappersbruk i slutet av 1800-talet
PS
Mina blogginlägg från 2014 finns tyvärr inte med här.
En del av dem har jag gjort tillgängliga på annan plats.
Klicka här för att komma till BolggArkivet.