Genernas påverkan

farfarFarfar Ernst Fredrik Larsson

 

Släktforskning är i dagens datoriserade värld en populär sysselsättning. Jag har till viss del kommit att forska i min släkt men då från en speciell utgångspunkt. Vid ca 40-års ålder upptäckte jag att mina fötter inte fungerade fullt ut. Jag kände igen symtomen från min pappa och från min farfar. Vad var nu detta? ”Det ligger i släkten” hade jag hört, men jag kunde inte låta mig nöjas med den förklaringen. På Karolinska sjukhuset konstaterade man, efter lite grubblande, att jag hade Welanderska sjukan.

Forskaren Stina Welander hade funnit att det i Bergslagen fanns cirka 200 familjer som i likhet med min far och farfar hade samma genetiska skada. En skada som, med cirka 25 procents risk, går i arv. Den visade sig nu hos mig. Och skulle så sakteligen göra mig ofärdig i händer och fötter. Jag kunde se hur sjukdomsförloppet utvecklats hos min pappa, som då var ca 70 år. Sjukdomen ger droppfot, händer som med svårighet kan hålla i mindre saker exempelvis mobiltelefon och fingrar som inte kan knäppa knappar eller slå pin-koden i betalningsautomater. Min pappa blev ändock 85 år.

Med Welanderska sjukan måste jag idag finna andra aktiviteter för att få utlopp för min kreativitet. Bloggandet är ett sätt.

När jag härom dagen sorterade gamla dokument fann jag till min förvåning min farfars gamla ”Räkenskapsbok”. Farfar Ernst var född 1874 och dog 1952. Nu fick jag plötsligt en ny ingång till min farfars leverne. Den farfar jag tidigare kände och berättat om var en vresig gubbe som inte sa många ord varken till sina barn eller barnbarn. Han avlade dock tio barn.

På etiketten till hans liggare står skrivet: ”Räkenskapsbok”. Det finns också den överstrukna texten: Redovisnings Journal för Säby Fjärdingsmannadistrikt. Jag hade tidigare funnit både handfängsel och pistol efter hans tid som fjärdingsman. I boken fanns emellertid inget skrivet om den tiden. Vad som däremot fanns i boken var räkenskaper från hans tid som hemmansägare och dokument från hans tid som barnavårdsman. Dokumenten och bokföringen är prydligt och utförligt gjorda. Det har han nog från mig.

I räkenskaperna kan jag utläsa att 1934, året jag föddes, var hans inkomster 998:75 och utgifterna 491:98. Inkomstsidan bestod mest av likvid för mjölk, fläsk och spannmål. Dessutom hade han vid ett tillfälle gjort sig en hacka, då han sålde tre levande svin till ett kilopris av 55 öre och fick in 150 kronor. På utgiftssidan finns långt fler poster än på inkomstsidan. Som exempel kostade en spädgris 10 kronor i inköp. Han hade köpt elva smågrisar det året. (Multiplicera med 30 och få dagens penningvärde.)

Som barnavårdsman fick han ibland slåss mot den juridiska professionen för att hävda flickornas rätt i ett faderskapsmål. Han var nog inte lätt att tas med, min vresige farfar. Så här avslutar han ett svar till en juridisk byrå, dit en påtänkt far vänt sig som en sista utväg:
”Av den utredning som gjorts torde det kunna anses styrkt, att såväl blodprov som rättegång kan anses som ett onödigt fördyrande av saken, både bäst och billigast för mannen var att göra upp saken på tu man hand”.

 

rakenskapsbok

 

Publicerat av

Kurt Larsson

Skrivandet började på VLT:s Bloggeria 2010 och fortsätter nu 2022 på egen köl. Texterna handlar inte bara om Kolbäcksbygden utan jag, en 30-talist, gör även tillbakablickar på ett spännande liv samt tar upp nu aktuella företeelser.

2 reaktioner till “Genernas påverkan”

  1. Mycket trevlig läsning. Du kan var stolt över att vara barnbarn till honom.

  2. Herr Larsson, idag var bloggen extra intressant. Bl.a fick jag veta att man kan idag köpa en liten gris för 300 kr. (räknade jag rätt ?). Du var slående hur lik du var din farfar, utseendemässigt. Han var tydligen ganska sträng o kanske lite "halsstarrig". Jag, som haft förmånen att vara underställd dig under ett antal år, tycker mig att hos dig känna igen vissa likheter även betr. dessa egenskaper.

Kommentarer inaktiverade.